Redan året därpå var det dags att utvidga med matsalar och hotellrum i en ”bastant och ordentlig huvudbyggnad”. En rustik slottsborg i form av en ruin byggdes med inspiration från Visingsborgs slottsruin på Visingsö, Bahehus på Grännaberget och familjens eget slott Västanå några kilometer bort. Därav kommer det sig att delar av hotellet är byggt i 1600-talsstil, medan andra delar andas 1200-tal.

Mycket arbete lades på borgruinens inredning som fick prägel av ett barockslott. Taken täcktes av målningar utförda av Johan Wiberg, inspirerade av målningarna på Läckö slott. Väggarna täcktes av handmålade kopior av barockens mästare och rummen möblerades med stilenliga möbler.

År 1937 bytte ruinen skepnad och förvandlades till ett slott. Huvudbyggnaden hade då försetts med trappstegsgavlar. Förvandlingen av huset förklarade byggherren så här i Smålands folkblad 15 maj 1937 ”Ruinen hade det felet att det verkade lite för originellt. Nu passar byggnadsverket på ett annat sätt in i landskapet och verkar icke heller så amerikanskt upp-konstruerat”.

Trappstegsgavlarna har sin förlaga på apotekshuset i Visby. Borgruinen fick ytterligare en våning med gästrum. Man byggde ännu en hotellbyggnad, det så kallade nya hotellet som bara innehöll hotellrum. Detta är numera Braheflyglen. Antalet småstugor uppgick nu till sjutton stycken.

Familjefortsättning och utveckling
År 1957 tog sonen Rolf von Otter över ansvaret för Gyllene Uttern tillsammans med sin mamma Ruth. Under denna tid fortsatte verksamheten att utvecklas som ett hotell och restaurangstopp för både långväga resenärer och semesterfirare. Den strategiska placeringen intill vägen bidrog till att Gyllene Uttern blev ett välkänt namn bland bilister, långt innan begreppet motorhotell blev allmänt.

Denna generationserfarenhet bidrog till att verksamheten kunde byggas ut ytterligare samtidigt som traditionen för god mat och gästvänlighet etablerades.

Ny ägare och expansion
1970 sålde familjen von Otter anläggningen till Svenska Esso AB, vilket blev startskottet för en ny fas i Gyllene Utterns historia.
Under Esso-tiden fortsatte driften och anläggningen blev ett välbesökt stopp för både affärsresenärer och semesterfirare. Ratos tog senare över som förvaltningsbolag innan verksamheten förändrades vidare i början av 1990-talet.

Privat ägande och nytänkande
1992 märktes en tydlig förändring då anläggningen såldes vidare till Scandic, och senare samma år kom Wolfgang Zoffel att axla rollen som ny ägare. Därefter har Gyllene Uttern varit i privat ägo, med tydliga tyska förtecken, och förvaltats som en självständig hotell- och restaurangverksamhet.

Under denna period lyckades man bevara det historiska arvet samtidigt som modern service utvecklades, vilket gjorde Gyllene Uttern till en uppskattad destination för konferenser, weekendboenden och traditionella middagar med utsikt över Vättern.

Under Josef Darius ledning – Stora satsningar och utbyggnad
Under en period av modernisering, med Josef Darius i ledningen, byggdes nya konferensytor och verandan med terrass och lobby till. Dessa förändringar gav anläggningen en mer omfattande och flexibel funktion för både affärs- och privatgäster, vilket stärkte Gyllene Utterns position som en konferens- och eventsplats i regionen. Samtidigt var platschefMattias Gustafsson (idag Celinder) en drivande kraft bakom många av de större förändringarna i anläggningens struktur och serviceutbud.

Nytt kapitel med Jula Holding
I mars 2021 försattes den dåvarande ägaren Gert Zigler i konkurs som en effekt av den ekonomiska pressen under coronapandemin, vilket fick stor uppmärksamhet i lokal medierapportering.

Kort därefter beslöts att verksamheten skulle få nytt liv under Jula Holding som tog över ägandet den 1 maj 2021.
Efter detta har Jula ambitioner att återuppbygga och utveckla den klassiska anläggningen vidare, med fokus på både tradition och framtida upplevelser för gäster.